Eastern Cape
Jag har hittat paradiset. På riktigt. Jag omges just nu av en natur jag älskar, ett ställe jag bara känner att här vill jag vara och människor jag trivs med. Eastern Cape i mitt hjärta. Att se hur landskapet förändras från Northern Cape till Eastern Cape är helt fantastiskt. Kimberley är det ju verkligen inget fel på men this is the place to be. Det som är det man kan bli lite trött på är vädret. Kunde vara 15 grader och regn en dag och den andra dagen visar termometern 37. Men nu är ju fallet så att jag är van med Kimberley hetta också. Det skall inte vara osagt. Ser man på veckans väderprognos för Kimberley går det inte under 30 någon gång.
Eastern Cape i alla fall, Port Elizabeth ( PE ) är där jag skulle vilja bo om jag fick välja. PE var en väldigt fin stad, inte minst för sin stora kärlek till sport. Vi åkte dit 3 på morgonen då Natalie skulle springa ett maraton för att kvala till det 56 kilometer långa loppet ” Two Oceans ” nere Cape Town. Redan vid 4 tiden ser man hur stadens sportfantaster vaknar till liv. Att se hur ett gäng paddlare paddlar bland delfiner, eller de som cyklar längs stranden med soluppgång och havet som bakrund fick mig att tänka ” jag vill också” Medan Natalie sprang visade Mike mig runt. Det här är staden han växte upp i. Antalet sport arenor gick inte ens att räkna. Såg ut att bli en fin dag men när klockan närmade sig 7 började vinden bli starkare och starkare. Regnet blåste in. Typiskt väder för Eastern Cape med andra ord. Från en stund till en annan. De andra dagarna åkte vi för att se på två lodger vi kommer använda när vi jagar här. De låg så himla fint till och det var så bra stämning i dem. Gamla farm hus som man bara får en väldigt bra hemkänsla i. Huvud saken att jaga här är Nyala, bushbock och Kudu. Men att jaga här är en helt annan sak än att jaga i Kimberley. Biotopen är bush, då menar jag bush. Tät bush vilket gör det svårt. En riktig utmaning. Jag fick höra alla växternas namn på latin av Mike och de skall jag kunna utantill inom en snar framtid. Hej och hå. Var ju hur många som helst. Skärpning på mig. Sedan var det träning på alla kudu horn som var uppställda, vilket var störst? Vilken skulle du låta din klient skjuta? inte att leka med. Jag sa fel kanske 6 gånger. Den som såg störst ut var fel. Man ska inte alltid titta på längden utan det är hur djupt kurvorna går. Måste lära mig alla knep. Det är ett som är säkert.
Kan ju passa på att säga att jag börjat bli en hajjare på att grilla nu också. Braj som det heter här. Grilla är väl något av de lättaste man kan göra men att grilla och att vara bra på att grilla är två olika saker. Så det så. Minns första gången de frågade om jag ville braja, ” nej jag röker inte hehe ” osäker Ragnhild liksom. att braja betyder ju lite annat hemma. Känns ju rätt skruvat att de faktiskt kan stå och grilla i sommarklänning på julafton. Jo men tjena..
De har många game reserv här i Eastern Cape, för att inte tala om Addo elephant park som är näst största nationalparkerna i landet. Kruger nationalpark är störst. Vi bodde även några dagar hos Mike och Natalies goda vänner som har Amakhala game reserv. Där har de alla arter förutom leopard. Vi fick en otroligt häftig game drive där vi såg det mesta. Jag rekommenderar starkt att besöka dem! (www.Amakhala.co.za )
Gav Mike förslaget att jag kunde stanna och ta hand om lodgen, se till att allt går som de ska, lära mig naturen och djuren, men det köpte han inte haha. Värt ett försök i alla fall.
l
y
Men vilket land och landskap!! Du får jamen opplevd saker som nok mange nordboere skulle lengte til den her tiden!- Otrolig dignitet i bildene- storslaget!