Jag som levt mitt afrikanska liv ganska länge nu där kyckling blir kallad för vegetariskt mat och man äter det vi skjuter- alltså Kött, kött och lite mer kött, helst så lite grönt som möjligt då vi INTE är kaniner. Gin & tonic är standard och samtal om dagens jakt snurrar i timmar och det som hörs när sista man fått berätta om dagens jakt är ljud som man bara hör när man befinner sig långt ute där endast naturen talar. Inga bilar, ingen stad. 

Nu sitter jag i Doros lägenhet i självaste staden av stadernas stad. Har druckit grön juice och ätit super frukost! Magen sjunger av lycka. Jag blir matt av ingenting här. Så mycket folk, så mycket att titta på och framförallt så mycket att ta in. Man är en i mängden när man trängs bland hundratals på Subwayn. Människor av alla typer, alla stilar och man sticker inte ut. Eller jag gör väl det som stirrar på alla. Att köttet byts ut mot Raw food och vegetariskt av alla de slag, gin & tonic mot grön juice pressad på selleri, broccoli och jag vet inte vad och att handla mat med 1000 olika val av samma vara. Jag står bara och stirrar länge. Vad ska man ta. Professional hunter i Sydafrika funkar inte här. Samtalen går inte inom jaktens språk. Yoga och hälsa. Varat. Intryck och möten. Sjukt bra för mig att se och uppleva. Ta in. 

Igår var jag på Museet Moma! Jag på museum är ju ingen hit. Jag gäspar nästan bara av tanken. Att se mer i en målning än bara blomman eller personen eller stöta bort mina tankar som ständigt dunkar om att det kan väl fan inte va så svårt att måla det där. Kan väl jag också om jag vill. Tackar Dorothea för hennes tålamod som handlar om att förklara och lära mig se. 

Jag följde med Dorothea till hennes agentur när hon skulle på en casting. Imponerande är bara förordet till agenterna som sitter och jobbar. Var riktigt kul att se. 

Det här behöver jag big time. Sover som en stock och slappnar av, äter gott – go with the flow knappen är på. När jag kommer hem blir det att köpa ett gevär och börja rå plugga till mitt lagliga test jag ska göra för att få licens i Northen Cape också. Wiiihooo. Sen är jakt säsongen i full gång igen!! 

Just nu befinner jag mig i Seattle hemma hos Terrys svärmor. Vi har precis avslutat mässan – Washington sportmen’s show. Har sett så otroligt mycket roligt folk och lärt mig massor. Framförallt att bli säker på vad de frågar innan jag svarar… fick ett par oh shit moment då de frågar om typ airfair som jag inte visste vad de menade och bara babblade vidare så Terry eller Mike fick hugga in. Eller om de har en rolig accent och jag verkligen inte förstår. Då blir det lätt att jag hör right när de menar rate eller steak när de menar snake… Is it a lot of snakes ? och jag svarar ” Oh yeah! Thats what we eat every night! ” För jag hör ju såklart steak ( man kan ju fråga sig varför de skulle fråga om det var mycket stek där från början men men, jag trodde de frågade det..) Och de blir helt tills sig så Mike eller Terry får komma och rädda. Eller det värsta är när de kom personer med flickvänner som kunde varit dottern och jag så klart släpper något i stil med ” jagar din dotter också?” Skruvade svar och pinsam stämning. Bara att le. Kul var det i alla fall. 

Nu var det ju så att jag hade ett helt schema där jag skulle flyga lite var stans och framför allt stå på USAs största jakt mässa- The Harrisburg show. Där skulle jag stå hela 10 dagar och presentera Hunt The Sun alldeles själv med Best Of The West gänget. Nu är den inställd på grund av bojkott mot vapen grejsimojset. Snacka om att alla är upprörda. Så jag snackade i hop mig med Mike i en Bike och bestämde att jag i stället för att haka på Mike till Portland där han och Rob skulle fortsätta på en annan show åker jag till NYC och Dorothea i 10 dagar och njuter lite av stor stan! Holabandola så kul det ska bli!! 

Jag fick en halv dag ledigt för att få se Seattle- en guidad tur av bästa Karl! Det var himla kul att få se och strosa runt med Karl som jag första gången mötte i solros fältet där vi stod och sköt rock pigeons hela morgonen i Sydafrika.

Vi tog en kaffe på den första Starbucksen i hela USA och vi gick till där de kastar fisk på fiskmarknaden och pikemarket, waterfront mm. Cool beans! Riktigt värt! 

Mike tog med mig till himmelriket- den sjukt stora affären Cabelas. De hade allt man kan tänka sig och lite till. Man gick rent ut sagt vilse i butiken där. Det fanns så mycket så jag kunde inte bestämma mig och slutade upp med ingenting. Well… en byxa och en tröja. Tappade mest hakan.

Haft det sjukt bra här i alla fall!! Ska upp klockan 3 i natt så dags att få en 3 timmars sömn. Det tar 5 timmar med flyg tills NYC härifrån.. herregud vad liten jag känner mig i detta gigantiska land. 

Best guide Karl utanför första Starbucks!

Home sweet home eller hur var det. Jodå, det är otroligt skönt att vara hemma. Bara få landa lite. Jag och mamma rök ihop en av de första dagarna. Hon tycker jag har en släng av damp och måste komma ihåg att ta det lite lugnt också. Det är ju svårt när man vill så mycket och det går lite på auto att hetsa liksom. Jag kan ju säga som så att jag inte rekommenderar att springa 21 kilometer på morgonen innan man sätter sig på en 17 timmas flight hem… med klackar på dessutom. Det var sådär obekvämt som man får bilden av att det kan vara. 

Jag har nu efter 2 veckor kommit igång med joggningen igen. Halkar väl mest runt men det får duga. Fick sånna über ( notera mitt tyska u!! ) hightech spring byxor av Sölve. Så inga ursäkter här inte. 

Har hunnit med lite jakt i alla fall. Var så otroligt kul att återse Peter och alla hans vänner och även träffa de jag inte träffat förr. Var ju säkert 2 år sedan jag såg dem sist. Då var jag ju mest tyst och fattade egentligen inte mycket av vad jakt egentligen handlar om ( grilla korv och snacka skit.. haha ) nu hördes jag säkert mest och såg allt med helt nya ögon. Det var så himla härligt att stå i skogen och höra hundarna skälla. Eller få gå i drevet. Svensk jakt ligger ändå väldigt varmt om hjärtat. Jag blev så fascinerad över hur duktiga alla var och hur man jobbade tillsammans. Det har jag inte kunnat se förut. Då fattade jag inte hur mycket jobb det ligger bakom att organisera en sådan stor drev jakt osv. Och hur duktiga folk är med sina hundar som är helt sjukt bra. Riktigt kul att se! Eller så här– riktigt kul att jag kan se det och börjar hajja vad som försiggår runt om mig. 

Och så var det ju ett nytt år också! Ett år med nya utmaningar och massa skoj!! Jag har varit så himla taggad på senaste. Kanske för att jag dricker lite för mycket kaffe och tänder till som en iller på det. Jag måste tagga ner lite. 

Jag har massor med mål detta år och inte minst utmaningar. Jag kommer rent ut sagt pissa på mig ( verkar som att det är lite min grej.. kanske får investera i en blöja tillslut? ) när jag ska gå med mina egna klienter och guida. Fy sjutton vad jag ser fram emot att dra igång!

Nu håller jag på att förbereda mig för att åka till USA den 21. Alla broschyrer ska vara klara, alla papper and so on, då ska jag få göra det jag är bäst på. Snacka. Fast det ska ju vara på engelska och den rostar igen rätt fort. Får rosta av mig lite och komma igång igen så jag inte åker och är helt i det blå.. Det visar sig. 

Jag har lite smått och gott på schemat här hemma. Så helt rastlös är jag väl inte. 

Tänkte bara att jag skulle skriva lite för att ha skrivit lite.. då kan jag ju checka av det också hehe. 

JAG SKA BLI FASTER!!!!! Min äldsta bror Sindre släppte bomben förra veckan och jag är så glad!! Har alltid velat att någon av mina bröder ska skaffa barn! Woopaa. Jag ska lära den att skjuta. Den kanske man inte skriver? men hen är ju något av det mest irriterande som finns. DEN. 

Jo, jag har redan ett mål som jag satt upp. Händer troligtvis inte 2013 men jag ska bli the best fucking professional hunter in SA. Kändes så mycket tyngre att skriva det på engelska också 😉 .

vi fårla se vi fårla se. 

Faster Ragnhild liksom. Coolt. börjar ju bli gammal. 

Det var väl det jag hade att säga för tillfället. Mest skräp och onödigt. Nu ska jag åka och handla mjölk, Spännande värre va! Ska jag välja grön, röd, gul eller blå är ju frågan på allas läppar. Ingen som vet inget som vet. Skönt att jag kan ha en annan vardag här än i SA.