Gårdagen var fantastisk. Det var första dagen sedan vi lämnade trygga huset på Skilleby som jag kände att lastbilen kändes hemma. Det krävs ju lite mer planering när man har en liten med sig som helt styr tiderna, allt blir liksom inte alltid som man tänkt sig.  När vi skulle lämna Sverige timade vi in avgång när Arn skulle sova runt 9 på kvällen. Efter 40 minuter på motorvägen kom vi på att Fossy inte var med. Bara att vända om, Arn vaknade och skrek. Vi kom efter 2 dagar till Köpenhamn där vi hade ett möte. Det regnade typ hela tiden och jag fick verkligen hålla i mig för att inte skrika ”KÖR HEM TILL SKILLEBY IGEN!!” När jag desperat försökte hitta varmvatten på Macdonalds så Arn kunde få sin kvällsshot med ersättning ( som han ändå inte ville ha.. ) då det fortfarande inte fungerade i lastbilen eller när septitanken var full och jag plötsligt var jävligt bajsnödig så en påse fick bli min desperata lösning ( gäller att pricka rätt bara, och inte vara fin i kanten såklart.. ) som sen en fiskmås skulle bege sig på innan jag fick slängt den.. läckert va.. eller när vi duschade och vi märkte att det inte var tätt och det spruta ut en massa vatten på golvet. Då var det liksom svårt att hålla humöret uppe och låtsas att vi bara ” go with the flow” .. vilket flow!?!  Det tar ju alltid en 3-4 veckor innan man liksom kommer på plats, i Sydafrika tog det typ ett år så det gäller att inte ge upp. Och nu har vi faktiskt kommit på plats lite grann i alla fall. Arn sover gott om nätterna och när vi igår satt på liften bakom trailern, med en ginotonic i handen, solen var på väg ner och en av Danmarks bästa gitarrister spelade live 50 meter bort var allt så härligt. Jag måste också ge en eloge till min käraste man som är så sjukt handy, han har på 4 veckor byggt om en gammal kyltrailer till vad det är idag, vi har kök, bad och säng och nu fungerar allt som det ska. Riktigt fint är det så nu känns det verkligen som vi är på gång! Jag och Arn är med och vi bara kör.  Vi har en hel del events och mässor vi står på i olika delar av Danmark om helgerna och så ser det ut hela Augusti ut, i September kör vi lastbilen genom Tyskland och några andra spännande stopp på vägen för att sen besöka en av de finaste hagelbösse producenter i Italien.  Arn älskar för övrigt att ta glasögon från andra människor som stoppar huvudet i ansiktet på honom, han är så nära man kan komma på att krypa och han har kommit på att sand är väldigt gott i munnen och att havet inte är så farligt ändå om det kommer en stor våg som sprutar upp i ansiktet.  Så ändå om min otroligt härliga brorsa Tord tycker att jag särskriver allt för mycket och inte borde få blogga på grund av det kommer jag skriva så ofta jag kan och när internett finns ( in your face Tord )