Utan David
Just nu sitter vi i bilen på väg till Port Elizabeth för att hälsa på Splitting Imagine Konservatorn för att sen styra mot effreys bay och jaga bushbuck. Jag låter Neels köra för en gång skull så jag kan va lite layed back. Vi har två spårare med men inte David. Gårdagen skulle vi nämligen köra till Addo national park, David och Co. Hängde med och blev avtroppade i byn Kirkwood som ligger ca en timmes resa från vår camp. Så skulle vi plocka upp dem på väg hem. Jag var sjukt noga med att säga till David att han skulle hålla sig borta från alkoholen då jag vet att det varit ett tidigare problem i hans liv. Tror jag sa det tjugotusen gånger.
Vi hade en härlig tur i Addo där vi för övrigt höll på att pissa på oss när vi parkerat vid ett vattenhål där tre stora elefanter drack. Det var vi och två andra bilar som stod där. Två små bilar, ena var gul som en banan, riktigt ful. I alla fall fick vi lite fina kort på dem tills den största av dem vänder sig rakt upp mot oss och börjar gå. Den fula banan bilen och den andra gjorde rivstarter och flydde iväg. Neels satt nu även denna gång bakom ratten och fick inte igång land cruisern då man måste trycka på en knapp som han hittade allt försent. Elefanten styrde rakt mot oss och vi kunde inte göra annat än att sitta blixt stilla och inte göra något som skulle få den att reagera. Den stora jätten stannade precis utanför vårt fönster, tittade på oss. Klienten och Neels tittade bort medan jag mötte hans blick. Mitt hjärta dunkade. Han var för nära. Den där känslan av att man är minst i hela världen intog. Inte ens em 500 nitro express skulle hjälpa.. Jag var den enda av oss som mötte hans blick som studerade oss för en minut för att sedan murrla till så vi alla rös från topp till tå. Han tog sedan lugna lunkande steg vidare. Vi var helt till oss då Neels just berättat att en elefant nyligen plattat till en bil rejält i denna park. Tänkte att den skull gå på banan bilen men icke.
En riktigt Adrenalin kick gav det. Sånt där man inte upplever varje dag.
I alla fall så begav vi oss hemåt och ringde grabbarna för att säga att vi snart skulle plocka upp dem.
Når vi var där kunde man se att David var full på långa vägar så vi sa att han skulle sätta sig där bak. Han lyssnade inte och hoppade in i baksätet. Han började bråka med Cliff och Boyd utan anledning och David har ju lite historier bakom sig och när vi såg att han skulle börja fäktas med en kniv lyckades vi snabbt slänga ut honom och körde därifrån. Nu vet vi inte hur David klarat natten eller var han är. Jag ringde Mike och han sa att det var det enda rätta vi kunde göra. Tyvärr är ju detta ett stort problem i det här landet. Vi får se om vi någonsin får se David igen eller om han en dag dyker upp igen.
