Gårdagen var en låååång men lyckad dag då vi svängde inom De Aar på väg ned till Eastern Cape. Det som är så kul med Sydafrika är när man besöker andra farmer som verkligen ligger in the middle of nowhere men är absoluta guldställen. Man undrar hur i hela fridens namn folk kan ha hamnat så långt ut. Min klienten hade en önskan och det var att göra sin så kallade grand slam med springbuck. Han har skjutit alla färger ( vit, svart, common ) förutom den copper…

Vi har haft lite politik mellan klienterna och som professional hunter jobbar man inte bara med jakt, framförallt med människorna och lösa problem. Snacka om att det ett jobb man lär sig mycket om allt. Jag fick åka in med ena herren till Kimberley för att bryta isen lite och gå på festivalen som pågår under helgen vilket var skoj. Samtidigt så var det payday för alla jobbare så de hängde med in också.  I morgon ska jag upp klockan 4 för då åker jag och Neels ned…

Nu är det skärpning från min sida för nu måste jag komma igång med att skriva om allt som händer. Hamnat efter rejält nu och på något vis lyckades jag radera mitt förra inlägg också.  Vi var ute på inget mindre än buffel jakt här om dagen.  Jag har ju varit med Mike till inget mindre än det vildaste Zimbabwe och jagat buffel och det var nog en av det häftigaste resor jag gjort i hela mitt liv och kände att det var verkligen ” the real deal”…

Jag har funnit platsen på jorden där jag för första gången i mitt liv varit mållöst och tappat hakan av beundran, framför mig bredde sig ett land som var så enastående vackert. Går inte att beskriva men det här blir definitivt inte sista gången mina skor sätter ner sulan i den rödaste sand jag sett på länge. Jag och Mike kom fram 12 timmar senare efter att ha lämnat Kimberley 4 på morgonen. Att Namibia var något helt annat än Sydafrika är ett som r säkert. Milvis av…

Flängt runt lite här och där de senaste dagarna. Hjälpt Neels med att få ihop grejer ( typ en toa och avloppsrör ) till hans nya rum och det som kommer bli prohunter rummet. Haft 5 hästar i träning, lyckats pressa ner min tid till att springa 22 minuter på 5 kilometer ( ska inte vara osagt att jag håller på att kräkas i slutet ) och ränt på ärenden för att hjälpa av Mike med alla hans projekt till höger och vänster. Det ser även ut till…

I morse ringde klockan tidigt, det var mörkt ute och att kliva upp och sätta på sig kalla kläder då detta är en av de kallaste dagarna på länge var inte lockande. Jag väckte upp alla spårare och satte på kaffet. Gjorde 2 gevär redo och land cruisern startklar. Klar för att finna vår förlorade Wildebeest. Marken där vi sköt den ligger en 30 minuter bort med bil. När vi anländer visade det sig att någon plockat av nyckeln till Campen, så vi kunde glömma att komma in….

Nu ligger jag under täcket och dagens jakt spelas upp om och om i mitt huvud. Vad gjorde jag fel? Vad gjorde klienten fel? Idag fick jag nämligen åka hem utan att ha hittat den påskjutna blue wildebeesten vi sköt efter lunch.  Mikes ord om att det är till 98% prohunterns fel när en klient skadeskjuter ett djur gör sig starkt påmind. Avståndet var rätt men vi var under lite stress då den stora gruppen wildebeest fått syn på oss och började springa. En ko ställde sig bredsida…

Är inte jag en äkta så kallad ” local ” när jag får i uppgift att åka till polisstationen för att hämta papperna för förnyande av vapenlicenser för Mike och detta sker ( spelar upp hela akten—- trummvirvel pampampam här kommer den! ) Jag får noga instruktioner om var jag ska köra då stationen ligger på andra sidan av stan. Den dåliga sidan så att säga. Så att låsa bilen 78miljoner gånger om är nödvändigt. Lite sarkastiskt då den feta polisstationen faktiskt ligger där. I alla fall så…