Igår ringde klockan sådär tidigt igen. Bushpig var på schemat. Någon liknande jaktmetod har jag inte varit med om. Det gick liksom lite galet till om man säger så. Men så är vi ju såklart i Sydafrika också..
Bushpig är något man antingen jagar med hund eller lockar fram med bete ( lägger ut något dött djur och så kommer dem ) Vi skulle nu testa på att jaga dem med hund. Jag har aldrig sett en bushpig, de är inte sådana som visar sig i onödan om man säger så.
Två grova relativt äldre män klev ur en gammal Toyota , det var inte bara revor i deras kläder som visade att detta var hardcore jägare utan deras skin hade minst sagt report i sig. Bak på bilen var det ett pack med 10 hundar. Vissa hade till och med gps och en väst på. Trodde jag inte..
De visade sig att de var specialister på just bushpig jakt då de var ute nästan varje helg.
Vinden var helt sjukt jobbig, säkert 4 miles per hour eller så och vi började jakten med att släppa 4 av hundarna i den tjocka bushen som är näst intill omöjlig att ta sig igenom och om man tar sig igenom är man relativt blodig
Hundarna sökte efter deras näste för att sedan stöta upp dem så jägaren kan komma och skjuta.
Bushpig är en väldigt aggresiv gris som har korta betar men det som oftast händer är att den kommer i rasande fart mot en, fäller dig och sedan sprätter upp dig med betarna. Sådär lagom mysigt liksom.
Vi sprang runt i bushen, klättrade upp och ned, tjoade, hundar skällde och det var rätt kaotiskt. Klienten som är lite äldre hade väldigt svårt att hänga med på det hela.
Det var väldigt svårt i den starka vinden men en av hundrarna lyckades stöta ut en gris, jag stod just då på en liten kulle och tittade ned på en av spårarna som försökte vifta dit en av skyttarna som inte hörde honom. Grisen kom i 180 mot spåraren, jag skrek, spåraren hoppade säkert 10 meter rakt upp i luften så grisen missade honom och försvann snabbt in i bushen igen. GALET. Hundar och folk överallt. Kaos.
Det var tyvärr den ända gris vi såg den morgonen då vinden var förjävlig men vilket erfarenhet att få vara med om.
Denna jaktform tar tyvärr väldigt mycket stryk på de hundarna. De hade förlorat 3 hundar förra veckan. En hund hittade dem inte så jag och Neels åkte tillbaka på kvällen för att leta och hunden hade spårat tillbaka till den platsen vi börjat på och låg där som ett litet knyte väntandes på att någon skulle komma.
Jag låg magsjuk hela kvällen och natten. Nu får jag bara bita ihop för klienten ska till Addo national park och jag måste ta han dit.
I morgon står bushbuck på schemat vilket jag ser väldigt mycket framemot då jag inte jagat det förut.