Jag har funnit platsen på jorden där jag för första gången i mitt liv varit mållöst och tappat hakan av beundran, framför mig bredde sig ett land som var så enastående vackert. Går inte att beskriva men det här blir definitivt inte sista gången mina skor sätter ner sulan i den rödaste sand jag sett på länge.
Jag och Mike kom fram 12 timmar senare efter att ha lämnat Kimberley 4 på morgonen. Att Namibia var något helt annat än Sydafrika är ett som r säkert. Milvis av bara land, land och land. Farmarna här har en liten gård om de har 20.000 hektar. Det säger allt.
Landet är tyvärr i en förskräcklig torka just nu, har inte varit så illa på över 40 år så de boskap och vilt vi såg var i de tunnare laget och strävade efter att ett regnet skulle bryta ut för att sugas upp av den otroligt torra marken. Till och med vår välkända accacia erioloba ( även känd för camel thorn )
Vårt område ligger i södra Namibia, närmsta by var Kentmanshoop så att planera matinköp är något du ska vara duktig på.
Och -ja, det kryllade av leoparder som behöver viltvård. Farmarna försöker skjuta dem hej vilt då de går hårt på boskapen och det är här vi kommer in i bilden. För att de inte ska sluta upp i samma situation som Sydafrika där man inte ser leopard alls för att farmarna näst intill skjutit bort populationen är detta det ända sättet att försöka sälja leopard som trofejakt då de får ett helt annat värde av farm ägarn. Att göra detta gynnar både leoparden och farmarn som då inte skjuter så fort de ser en leopard utan finner sig att låta dem ta boskap och vi får chans att förvalta vem och vad som ska bli avskjutet och i vilken mängd.
Vi kallar detta ”sustainable utilization ” alltså hållbar användning och det är så trofejakten har räddat mängder av arter. Så in your face alla som är emot den hemska trofé jakten som tar död på djurarter. Het diskussion som gör jägare till monster i mångas ögon. Eller vi säger såhär- i dem okunnigas ögon. De som går och köper kött på Ica har nog dödat fler djur än vad en jägare har.
I alla fall så såg vi leoparder, noshörningar och mängder med antiloper i ett enastående landskap. Jag var lyrisk och vet att jag kommer se till att vara där så mycket jag bara kan. Bergen tornar upp sig och savannen breder ut sig. Att vi nästan gick på en black mamba eller att grannen 200 kilometer bort ringer för de fått en arg honey badger i sin leopard fälla gjorde att detta kändes som the real deal. Då avstånden där är låååånga så är det inte helt otippat att ha ett litet flyg eller helikopter att swisha över med.
Grannen hade även skjutit en gepard här om veckan vilket är rätt obra då de verkligen är highly protected så vi har vår uppgift framför oss nu och jag är taggad till tusen. Detta ska bli mitt projekt så vill ni komma och jaga här- skicka iväg ett mail för fasen!!
Gårdagens hemresa var lång men jag och Mike drog på skön country musik och byttes av så vi var hemma i Kimberley efter midnatt utan att ha kört på en av de miljarder kudus som hoppat i vägen.
Så jäkla bra inlägg som vanligt!! 😀